My favorite


 Idag har jag ätit lunch, fikat och shoppat med Hillevi. Nu ska vi snart äta middag också. Det finns alltså saker i denna värld som förgyller min vardag. Ta Emo-kids till ett exempel. Varför anstränga sig så hårt för att se ut som ett något som Shrek skulle ha kunnat spytt upp efter en julmiddag? Armarna har märken efter husets slöaste kniv som knappt kommer att bilda ngra ärr (kom ihåg ungar, att riktigt djupa skärsår ger mer status. glöm inte att det är nedför armen, inte rakt över.) Och sedan bär de toffsar, hårspännen stora som djur som också kostar som en lunchlåda.
Det jag inte fattar är den där kattjäveln som har inspirerat samma typ av folk också. Jag skulle inte bli förbannad om ett gäng hundar sprang runt på stan och åt upp alla dessa.. "kissekatter". De är ändå monster för sig själva. Och förresten, snedbenan får er bara att se tunnhåriga ut. Inte så poppis..

Alltid favoriten; hår. Hår och mat men inte samtidigt. Hej då.

Kommentarer
Postat av: Sandra

Nej nej.. Det är Robin som fixat! Alltihopa! han är bra å ha han. :)

2008-07-09 @ 14:49:49
URL: http://sounpretty.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0