World war three


 You´ve crossed the line, people. An intersesting rumour has reached my ears and the fact is that I know who started it. The son of a little person.. Yes. If we don't turn out our base, we will lose. Let the fight begin.

Jag kan knappast förklara min ilska. Det är sådana här gånger man känner att två horn är på väg upp från skallen och en gaffel sitter i näven som jag är redo att köra upp i röven på någon. Inte vem som helst. Nej, speciellt utvalda människor. Utvalda med omsorg. De har själva varit delaktiga i tävlingen om att bli skadade. Skadade för livet. You´ll see.

 Okej, jag puttar ilskan åt sidan lite för att kunna fokusera mig på gårdagens bravader jag tänkt skriva ner. Jo.
Jag och Carina drog ner till syrran, tog någon öl and so an och drog vidare till strandserveringen. Gemytligt som vanligt. Utanför börjar en svulst utan dess like bråka med Carina för att hon uttryckte att kvinnor var mindre värda (de är det) och den här strandade valen skulle till att slå Carina för detta. Det blev ju inget av med det, nej. Vi lät henne drömma om det i alla fall men det retade upp oss lite, så vi var tvugna att gå därifrån. Vi pratade med folk ett tag och sen cyklade vi hem. Jävligt lustigt att cykla när man ser dubbelt. Det blir ju dubbelt så roligt. Hah. Vi höll på att cykla in i varandra och hej & hå.
 
Nu; till Carina för att klippas till. Sen jobba. Sista kvällen på favoritavdelningen. Angst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0