Runkiballe


 Börjar med att tala om fredagen. Tja, jag och Elin åkte till Göteborg, sprang runt lite på stan innan vi mötte Mathias. Därefter ska jag ta avsked av några saker och överlämna dem till dess ägare. Därefter var faktiskt min fredag förstörd.
Vi gick och tog en hamburgare. Det var krystat, en frukstanvärd falsk atmosfär som nästintill kvävde mig. Jag kände att jag ville att någon skulle öppna en lucka under mig. Olyckligtvis var jag så illa tvungen att sitta där och peta på hamburgaren, för att min aptit hade försvunnit. Det är inte alltid lätt att låtsas som att det regnar. Det var otrevligt, kan jag vilja påstå. Vederbörande sprang runt till andra bord och gjorde dittan & dattan och ja, totalt ignorerade min och mina vänners existens. Så mycket var den värd. Well, whatever then. Vi pratade om ingenting alls, bara för att hålla lådan igång. Det kunde vi lika gärna ha struntat i. Allt som behövdes egentligen var att överlämna dessa saker för att det var något som skulle göras. Jag ska flytta och vill inte ha någon annans saker hemma hos mig, som jag dessutom inte kommer att utdela särskilt mycket tid till. Kan låta hårt, men jag vill vara realistisk. Och jag är trött på det här spelet; ena stunden vara kall och hård, andra stunden tvärtom. Jag får inget grepp om hur du mår, vad du vill säga. Faktum är att jag fått ett starkt intryck av att du helst av allt ville få dom här helvetesgrejerna och sen var det hela ute ur bilden. Jag har bara fått negativa intryck av dig, faktiskt. Därför känner jag att det roliga slutar här. Och att bara skylla på att du var så "sjukt stekt efter jobbet" kändes mer som en klycha än allt det andra som sas. Ville du träffa mig på "tu man hand", så hade det inte varit omöjligt att fixa. Men din hjärna är ingen anslagstavla som talar om för mig hur du vill ha det. Alltså går jag helt och hållet på min magkänsla. Det hade varit bättre om du var ärlig mot dig själv genom att säga det du egentigen vill få sagt, istället för att framstå som den goda parten som hör av sig, kallpratar och agera moget. Jag gillar inte pinsamma tystnader, kallprat eller falska leenden.
Korten på bordet.

Lördagen var fruktansvärt trevlig och vi hade mer än trevligt. Drog runt på stan, handlade, åt glass och chillade. Vi drack bärs, umgicks och drog till Gretas (en gayklubb), där vi mötte Dennis senare på kvällen. Där inne hände lite allt möjligt. Jag kysste en bög, dansade med flator och såg på Elin som spillde du en hel öl över sig själv. Det var lite lustigt. Ja, lite därtill. Det var hur som helst fett värt det. Dit ska vi igen.

Idag, söndag, mår jag inte riktigt som jag förtjänar. Fyllesjuk blir jag aldrig men idag har jag bevisat motsatsen. Jag låg tills klockan blev 14 och innan det var jag spyfärdig, Alvedon-behövande och allmänt sliten. Nog för att hela dagen varit lite illamående, men jag klarade iaf att stå upp hela vägen hem sen. jävla SJ. Ni borde dö. Borellia-besmittade pengamissbrukare med URUSLA jävla resurser och service. Jag pissar på er.
Nu tänker jag allt unna mig sömn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0