I woke up to the sound of..


 A dead woman.
Jag sov nästintill ingenting i natt. Min hat-kärlek till hösten har bitit sig tag i svansen på mig. Trots den obefintliga sömnen är jag pigg. Och jag har jobbat. Hann tillochmed träffa Hillevi en sväng, två gånger. Det är hopplöst att hitta ett ställe att fika på vid lunchtid.. i ORSA. Öh, så många invånare vi hade helt plötsligt bara för att man vill ta sig en kopp kaffe. Smock-propp-megafullt överallt. Det är nästan så att man vill skratta Gud rakt i ansiktet. Rätt som det är finns fan inte ens en kotte att glo på.
 Jag upplevde något enastående på jobbet idag. Karlar förändras aldrig, oavsett om de blir gubbar eller i nästan liv flodhästar. Jag var in till en farbror med fika (varpå denne avgudar mig) och han sitter på sin sängkant med en hand på hakan, ser lite konfunderad ut och säger; "Ja, ibland funderar jag på hur det vore om du snubblade och vrickade foten, så att du var tvungen att lägga dig ner här. Då kan man få sin chans att spela hjälte." Sen skrattade han. Jag kunde inte göra annat än att skratta ikapp honom. Det är inte den repliken man förväntar sig av en 90-årig farbror.
God, I LOVE old people. Jag har ett underskattat jobb. Tacka vet jag ålderdom.


Kommentarer
Postat av: Sandra

Jag ska dit på lördag.. Men i det stora hela så, nej. Dom vill nog inte ha mig.

2008-09-18 @ 18:40:11
URL: http://sounpretty.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0