Carpe diem


 Jag befinner mig för närvarande i hufvudstaden och klockan är 08:00. Klockan halv sju vaknade jag till som om jag sovit i hundra år och sedan tröttnat. Pling sa det bara och nu sitter jag här i en ljuv morgonstund med en kopp kaffe, kanonväder och inväntar på att Bob ska vakna (jag överväger inte att börja slamra med kastruller för att han ska uppnå samma effekt som jag gjorde. Han ser ju så fridfull ut, va). Sen ska vi luncha med en massa folk ute. Picknick, ya know. Då får jag träffa frugan Ana också <3 Det ska bli jävligt skönt att träffa henne igen.
 Vi ska dra och grilla på kvällen sen också. Mat och Ana. Hallå eller. Jag skiter i om det är långkonjuktur och elände. Jag har redan allt jag behöver. Seriöst. Att vara mätt och ha en kär vän vid sin högra sida kan inte bli mer önsketänkande.
Det vill jag bara påpeka till de som hakat upp sig på materialistiska saker vid svåra tider som nu. Man behöver egentligen bara se sig om och se över det man har som räcker längre än pengar. Pengar är egentligen en värdslig sak. Sen blir en situation inte värre än man gör den. Och det är visserligen svårt att överleva utan pengar, men överlever gör vi i Sverige tack vare skattepengarna som folk beklagar sig över att de betalar. Ja, de pengarna kommer väl till pass nu. Och alla som betalar skatt är välkomna att utnyttja sina osynliga tillgångar.
Så har du EN riktig vän, så är du rik somehow. WE can work it out!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0