Det är min tur nu, vinden har vänt


 Jag har suttit på APT hela dagen och lagom till lunch började jag bli både utan blodsocker och vätska, så på väg till restaurangen missade jag sista trappsteget och flög rakt in i väggen på alla fyra, slog i armbågen och fick Shaffa över mig som bara sa: Oh men gud. Oh men gud!" Jag bara skrattade. Jag var så svag i kroppen att jag knappt tog med upp. Det var en stentrappa dessutom. Aldrig har jag sett en sådan stor armbåge förut. Ont gör det också.
Här har man gått i trappor i runda slängar 20 år och kan det fortfarande inte. Helt makalöst.

Nu sitter jag och inväntar min guldstjärna Mattias som ska hjälpa mig att flytta (igen).
På måndag skriver jag kontrakt på lägenheten jag snackade om igår. Förstahandskontrakt! SEN: Hej nya livet!
SÅÅÅ JÄÄÄÄVLA SKÖNT!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0