We all sleep alone

Jag såg Coyote Ugly igår. Det kan ibland skönt att titta på Hollywood- skräp direkt importerad från USA när hjärnan är sörja och ögonen som två tunga potatissäckar.

En av karaktärerna där påminner lite grann om far min och det fick mig att börja skratta. Sådär distanserad, beskyddande (Jag menar här då att om jag säger att jag ska bli väktare, så säger han: "Ja, jag skulle då inte vilja fightas med Bandidos" eller om jag vill flytta till New York skulle han läsa tidningen och säga: "Ah titta här, fyra personer har mördats i New York helt utan anledning." Bara för att få mig att avstå från att flyga med egna vingar och stanna hemma.) Pappa är både rolig och smart dessutom. Även om jag är lite besviken över att varken han eller någon annan familjemedlem kan förmå sig att spontant besöka mig i Göteborg förutom när jag behöver hjälp med något eller påminner dem om min gästfrihet, det är en annan sak.

Jag ville lämna fågelboet men jag ville inte tappa medlemmarna. Det kanske fungerar så, att man har sporadisk kontakt per telefon and that´s it. Vad vet jag om vuxenlivet? Jag är ju inte riktigt där än, enligt åldersstatistiken. Ändå är jag rätt övertygad om att jag lämnat både barnkrubban och skamliga tonårstendenser för istider sedan.

 

Sen kom vi in på Coyote Ugly och ordets innebörd. Det finns en sak jag måste sluta med och det är dejta eller lägga ner tid på män jag inte är intresserad av. Om jag fortsätter att träffa snubbar som på något vis fick upp ögat för mig lite innan jag ens tänkt tanken att beröra denne med mig själv, så kommer jag att fortsätta säga som Stanford i SATC: "I've been rejected by someone I wasn't interested in, I hate when that happens!" Jag funderar mest över varför jag gör så mot mig själv. Jag är varken desperat eller bekräftelsesökande. Kanske har jag något av mig själv som jag vill ge till någon. Att ha någon att bry mig lite extra om. Det är därför jag skaffar djur. Den kärlek jag känner till djur vill jag också känna för människor och det gör jag i stort men det händer sällan att jag gör det för en specifik person. Därför tvingar jag mig själv att börja tycka om någon. Det fungerar förstås inte, någonsin.
Det är väl min karaktär i sig som får dessa män att känna sig speciellt utvalda när jag gör barmhärtiga saker som t ex bjussar på käk, ägnar tid och rum, är idel öra när det kommer till problemos osv. Det är bara sådan jag är. Det behöver inte ligga baktankar bakom det. In fact, it don´t. Vill jag ha något, så säger jag det och ser till att skaffa det. Det är i The manhood man kör med fulingar som bjuda på käk för att bruden ska släppa till lite. Jag är fan ifrån Venus, så jag behöver inte syssla med sådant småaktigt.

 Det är t ex ganska normalt att känna av lite svartsjuka (Inga pyscho- bitch; jag-ska-mörda-dig-och-dina- tjejkompisar- syndrom men ett litet svart moln på insidan) när det dyker upp andra intressanta brudar i snubbens liv men om jag inte känner någonting av det så beror det på att jag helt enkelt inte är tillräckligt intresserad av honom. Det säger ju sig självt. I´m a hypocrite. Det är ett tillkännagivande med andra ord. Säkert något som alla andra i världen har intresse av att veta.

Äh, jag rannsakar de dåliga beslut jag fattar och försöker göra något konstruktivt av det som i mitt liv inte fungerar. I´ll make it work; combination with other methods. Jag är dessutom helt övertygad om att fler brudar sysslar med den här formen av hyckleri. Det gäller dock att komma till insikt med det för att råda bot på det.

SO in the end it´s not you, it´s me.


Kommentarer
Postat av: Sandra

Känner igen det där med guyzen. I mitt fall tror jag på citatet "intresserad är intressant". Om någon är intresserad av mig så tänker jag "men då måste vi väl ha något gemensamt, jag kanske bara inte ser det han har sett än".

Men så är det såklart inte, man har väl lika bra eyez som killen ifråga, bara det att saken ser helt annorlunda ut från ens eget håll.

2009-10-12 @ 00:49:57
URL: http://whippetz.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0