Murphy's law or just bad karma?


 I söndags städade jag lägenheten och det började med att jag skulle knyta mina pjyamasbyxor jag hade på mig. Snöret gick sönder och byxorna blev helt plötsliggt fem storlekar för stora. Det var bara att hiva dem. Strax därefter klev jag på en glasbit som kom från ingenstans när jag skulle öppna ett skåp för att lägga in nytvättade kläder då handtaget till skåpet trillade ner på golvet. Den är rund och gjord av trä. Jag tog inte upp den på en gång, för att jag att fullt sjå att lägga in alla kläder och glömde bort plutten.
 Jag gick in till vardagsrummet för att sätta igång en videofilm, VHS på min ära, för att ha lite ljud i kring mig medan jag fortsätter städa. Då klev jag RAKT på den runda träplutten och tur i oturen for jag som en vante rakt in i väggen men skadade mig inte. Jag hade lika gärna kunnat bryta nacken så illa som jag klev på den lilla jäveln. När jag kommer fram till VHS:sen och sätter i "Carrie" (En av mina favoritfilmer för övrigt) och precis när jag har satt i den så dör hela videon. Bara dör. Inte det att videon fastnar eller så utan den bara tvärdör. Det har ju aldrig varit något fel på den förrut?
 Vid det här laget bör man kanske tycka att tålamodet ska tryta men faktum är att jag blev nästan mörkrädd istället för att gå lös på döda grejer.

 Och så gårdagen då. Den var inte lättare att gå igenom. På väg till jobbet cyklade jag och hade hörlurarna i men väl framme på jobbet tog jag av mig dem och skulle bara vira dem runt mp3:n för att sedan stoppa dem i väskan. Vad händer? Lurarna virar in sig i framhjulet på cykeln och det som återstår är en lång sladd med två delar. Happ. Bara att köpa ett par nya, trots att dessa bara var 1.5 månad gamla.
 På väg hem från jobbet snubblade jag ner för två trappor och höll NÄSTAN på att slå ihjäl mig. Tre av husets medarbetare tittade på medan jag skrattade och gick dubbelvikt fram till cykeln. De tyckte dock att jag hanterade situationen bra, sa de.

Ändå har det varit småsaker mellan allt detta. Jag tror att jag har retat gudarna och att det är dags för mig att koppla på charmen..



Kommentarer
Postat av: Hillevi

Hahahaa! Ursäkta att jag skrattar, men allt det där som hände låter så typiskt dig XD Förstår inte hur du kunde ha sånt tålamod. Hade det där hänt mig så hade alla saker i rummet flugit all världens väg.

2010-05-11 @ 17:09:06
Postat av: Sandra

Haha! Fantastiskt! :P

2010-05-17 @ 11:11:05
URL: http://sandravardag.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0