Make me fat

Andreas var på jobbresa till Vimmerby (Astrid Lindgrens värld) här i veckan och gått in i någon gammeldags godisbutik, Pippis godisbutik. Då kom han att tänka på mig och köpte en påse strutar med polkagrisar, någon sylt (?) och sådana där gammeldags mums- mums (Ja, nu finns det ingen innehållsförteckning på dem och jag vågar inte chansa att det inte är gelatin i dem, så jag lämnar tillbaka dem till Andreas). Men polkagrisarna går ner! Det tackar vi för!
 Inte nog med att jag vann dryga 40 kexchoklad bitar för ett par veckor sedan, och snart smällt i mig allihop, så köper min karl godis till mig. Framför mig ser jag diabetes, högt BMI men det bekommer mig inte. Jag bunkrar upp inför den kalla vintern! Sen behöver man inte smälla i sig allt godis på en gång, och särskilt inte ensam. Men godis är gott!

pippis godisbutik
pippis godisbutik

Happy birthday to me - A week ago

Jag har ju fyllt år också. Så nu är man bra mycket närmare 25 än 20. Phew! Den värsta hormontiden lär vara över tills jag uppnår klimakteriet, om inte en ny stjärna ska spå i te om jordens undergång innan dess.
Jag har fått fina presenter i och med detta, en DVD- spelare bl a, som jag fick av min vän Jimmie. (Paketet var ju givetvis rosa. Jimmie gilla rosa.)

present
IKEA
Av Mathias fick jag en stekpanna inslagen i aluminiumfolie (Spexigt värre!) Det var ingen dålig stekpanna heller. Lite mer robust i rostfritt stål. Inget teflon här inte!
---

Det sötaste av allt var när jag vaknade upp på självaste bemärkelsedagen och gick in till köket för ett glas vatten så infann sig två presenter i mitt kök!

make up store
make up store, MUS
Ett presentkort på Make up store på 1000:- och en chokladask från Andreas <3!
Att presenterna befann sig vid kaffemaskinen var ju ännu bättre. Dit går jag ju först av allt när jag vaknar på morgonen.
 Han skämde bort mig både på min födelsedag och två dagar efter det. Han beställde även in en redigt stor glassgrej med jordgubbar, vaniljglass, kolasås och grädde vid ett tillfälle när vi var ute och åt med min familj & vänner.
 På glasstallriken låg också ett körsbär med grenen kvar. Den var jag ju tvungen att stoppa in i munnen och se om jag lyckades göra en knut på den med bara munnen och dra på trissor! Jag lyckades!
Bilden på mitt mästerverk är ju inte myckt att hurra för. Det var ju så förbannat mörkt inne på Stage att jag inte lyckades hitta fokus med telefonkameran men som ett litet bevis då:


Light'n up

Det är inte bara pesten som invarderat mitt liv det senaste (Allt det här med mormor, stress & ögon etc) utan faktum är att ett ljus i slutet av tunneln har uppenbarat sig.
 Min kära mormor har äntligen fått en plats på äldreboende i Mora och kommer nu inom 9 dagar att förflyttas dit. Även om hon känner vemod inför flytten så försöker jag försäkra henne om att valet just nu står mellan pest eller kolera, och att flytten till Mora är det bästa alternativet. Hon har ändå ingenting kvar i Östersund. Hennes önskan var att få dö hemma men skulle hon göra det nu så dör hon ensam. Flyttar hon till Mora och dör där, så finns vi där. Alla barnen, barnbarnen finns där för henne.
Vi är alla medvetna om att hon kan bli sämre av flytten. En flytt för en gammal människa tar mer på krafterna än man tror. Det är liksom inte bara 34 mils resa på 5 timmar och ett par flyttkartonger, utan det är en flytt som sträcker sig så långt minnet kan nå. Att efter 50 år flytta från sitt hem, lämna sitt liv i händerna på staten och dess obekanta undersåtar är ingen lätt match. Samtidigt är vi medvetna om att vi inte har något att förlora. Vi vill alla henne väl och hon vill att vi ska finnas där. Samtidigt finns det säkert någon som tänker: Men vad mer kan vi göra? Göra de sista åren till de bästa. Så som hon stöttat oss under alla åren, ställt upp som barnvakt, skött om oss sedan vi var små - Då är det väl dags att betala igen. 

 En sådan här grej skulle säkert starta en debatt men ingen utomstående kan någonsin sätta sig in i vare sig mitt, mormors eller mina andra närståendes situation nog hårt för att kunna ha åsikter i att ändra vårat val.
Jag personligen tycker att det är förjävligt att flytta gamla människor så långt men när det kom till min egna, så var valet ganska lätt.
Gör man det av ren egoism, samvetskval eller gör man det för människan?
Jag tror bestämt att jag har en kaka med tre bitar - En bit av varje ovannämnda.
Jag vet inte vad som är värst heller om det skulle finnas andra alternativ.. Att göra detta valet att flytta henne eller att inte bry sig och stoppa huvudet i sanden?

Liseberg- fiasko De luxe


Pappa.


Andreas och jag på Liseberg <3


Vi fyra IDIOTER har åkt två åkattraktioner innan detta och detta blev vårat sista åk för kvällen. Så förbannat vad blöta vi blev! Det vällde in vatten i båten efter första backen och det här blev resultatet:


Jag och pappa tjaffsade mot varandra. "Men varför var du inte smartare än oss, pappa, och struntade i detta?"
"Ja, men vad faaan.. Ni övertalade ju mig."
"Men varför fick du oss inte på andra tankar?!"
"Jag försökte men har ni bestämt er så går det inte att ändra på det!"
"Ja, men ändå! Titta hur fan vi ser ut. Vilka idioter vi är!!! Aldrig mer!"

Sen fick vi låna en bil av Andreas kollega på Liseberg så att vi kunde åka hem och byta om.

Nya, coola bloggar att tillgå

Jag gillar ju att leta efter nya bloggar, vare sig de är informativa eller bara underhållande att kika i, så därför tänker jag lista upp en jävla massa bloggar jag brukar snoka i som är NYA.
Tipsa vidare!

http://sindrobe.se/ (Så sjukt söt brud! Mycket snygga bilder och lite hej & hå.)
http://insaniteatime.blogg.se/ (Hon är också jävligt söt, alternativ pinupp- modell för latex, snygga bilder och hej & hå.)
http://mytreasure.webblogg.se/ (Hon är rolig. Bitter, sarkastisk.. Kalla det vad du vill. Jag gillar´t!)
http://hiilen.blogg.se/ (En variant av smink- Linda, vars blogg är lite bättre, då Lindas bara buffrar och muppar. Allt från tutorials, videos och massa snygga sminkningar av Helen!)
http://demonia.webblogg.se/ (En metalbrud som skriver om skivor och fan vet allt.)
http://bunnydrugz.blogg.se/ (En egen brud, med egen alternativ stil som jag tycker påminner om en svart Lady gaga, fast inte hälften så crazy kanske.)
http://requiempouruncon.blogg.se (Ja, också en "alternativ" brud med lite alltiallo - mode, bilder bla bla.)
http://jessica4you.blogg.se/ (En kvinnlig fotograf. Riktigt duktig på porträttbilder faktiskt!)
http://nocic.se/ (Får man kalla henne samhällskritisk fast på ett bra sätt?)
http://wolfhound.blogg.se/ (Har väl egentligen följt den här bloggen länge nu men det är också en söt, cool tjej som bloggar mest om mode.)
http://mingla.nu/janina (Skitsnygg modell men jag börjar få intrycket av att hon är arrogant och högmodig. Euck. Sånt gillar vi inte men hoppas att jag har fel!)
http://suzieq.blogg.se/ (NY! En brud jag faktiskt känner igen sen jag brukade handla mycket på Carlings i Stockholms innerstad. Rockbrud, har stått/står modell för olika märken, mode och är bara allmänt snygg.)

OCH sist men inte minst: http://tessans.se/! (För kakmonster! Cupcakes, amerikanska läckerheter.. ALLT man bara älskar. Glöm 7 sorters kakor!)

Kulturkalaset 2011

Det har ju varit kulturkalaset här i Göteborg och det fanns, tyvärr, inte mycket att tillgå där. Det var faktiskt en riktig besvikelse. Jag gjorde dock en observation under själva kalaset och summan av kardemumman: Pretto! Allting handlade om att rata SD, homosexuella är också människor (No shit, Sherlock! Kom ni på det nu?) och låt Sverige vara mångkulturellt. Jo, visst. Det där är en självklar ideologi för mig men det känns lite naivt och pretantiöst att under 6 dagar stå och babbla hejdlöst om ovanstående normer i omgångar och sen tro att folk ska tycka att det är "hey ho, let´s go". Som att kulturkalaset skulle bli en nyare Jesus där man sammanfogar människor i kärlekens tecken.

 Det var dessutom dåligt med folk, dåliga uppträdanden (Såg iofs inte så mycket men det lilla jag såg var katastrof!)
 På onsdagen tittade jag och Jimmie på komikerna Magnus Betnér (Jävla negativa fjant. Han borde ju bli politiker som inte har något att babbla om än samhällets baksidor. Sluta jiddra, börja trolla!), Måns Möller (Han var riktigt kass!), någon Niklas från Göteborg (Slätstruket men ändå lite Göteborgsroligt), Marika Karlsson, någon annan fjant från Luleå som också var helt värdelös, Özz Nûjen (Den här gången var han riktigt bra faktiskt!), och Robin Paulsson (Han var nog kvällens bästa tror jag!)


Efter det kom Sahara hotnights!
Sahara hotnight har släppt en ny skiva och man kunde tydligt tala för att de här brudarna är ringrostiga efter 3 års tystnad. Framträdandet var torrt, ganska tråkigt och ganska dåligt..
Jag vill minnas att deras skiva från 2007 (?) "What If Leaving Is a Loving Thing" är bra nästan rakt igenom. Deras nya skiva är.. Sådär. Jag gillar ändå deras musikstil, synd bara att de inte kunde leverera live.

kulturfestivalen göteborg 2011

---

Lördagen innefattade Mustasch och måste ha varit kalasets höjdpunkt. Mustasch blir aldrig dåliga. Däremot var det skitdåligt ljud och jag fattar inte varför man sabbar en hel konsert med en massa rök på scenen. Man ser ju för fan inte artisterna! "Simsalabim!" Poff, borta! Idioter...






publik
Inte helt oväntat drog de jävligt mycket folk och som sista band på kulturkalasets fiasko.


En sväng till Kalvsund..

"Wtf", som någon sa, vad fan sysslar jag med? Följde jag med strömmen i översvämningarna som tog nyhetsrubrikerna med storm för två veckor sedan? No way. I go my own way. Däremot har jag haft mycket att göra och datorn är inte min största prioritering, banne mig! (Det finns visst ett liv utanför den vilda webben..).
Så, vad har damen gjort det senaste?

Först var jag med min vän Mathias till hans hemort Kalvsund, där hans föräldrar bor och hade en helt supertrevlig lördagskväll med dem, god mat och musik. Barbro, Mathias mamma, kan banne mig laga mat! Hon bjussar inte på halvfabrikat utan här görs allt från grunden (Och jag fick lära mig att äta både rökt makrill, som hans pappa Nisse hade gjort, och.. Stekt makrill?)


Röka makrill.. Hemmagjord variant. Coolt som fan!


Kalvsunds fina natur då va'..


Mathias hade vunnit en sådan jättestor chokladlåda på Liseberg dagarna innan, så den gav han bort till sin pappa, som i sin tur bjöd på några till mig.. Bra val där!


Någon läcker pastarätt med champinjoner. Hallå eller! Ner i det stora gapet här!


Barbro och Mathias.


Nisse - Världens coolaste pensionär. Helt allvarligt, han är en riktig mysgubbe som gillar att ha folk på besök och är väldigt gästvänlig av sig. Likadant gäller Barbro. Det här är människor jag verkligen gillar!


Made by mistake hette det här bandet tror jag (?). Skitsamma. Damen där kunde i alla fall sjunga och hela stämningen var schysst - Alla go'a å glada!


Första gången jag ser en vårtbitare. Äckliga nå så gröndjävulskt in i helvete! Och den där hoppade & for på verandan där vi satt. Mmm, jag var lugn som en filbunke.. Eller inte. Inte törs man mörda dem heller för att det låter så illa i skalet. Som att kliva på en snigel.. Riktigt äckligt! Måste sluta fokusera på det nu innan jag hostar upp nåt stort och hårigt.


När vi skulle ta färjan hem till fastlandet så satt några pojkar och fiskade krabbor. Krabbor är också förbannat vidriga. Ser ut som stora, skaliga spindlar. Sen nyps de ju också! Satans otyg..

Så, det var naturlivet i stort. Jag gillar naturlivet. Det är så skönt att komma ifrån stan ibland och bara vara ifred från allt vad umgås innebär.


Inredningsprojektet.

img_7324 (MMS)

Inredningsprojektet. Hur diggar vi kvaliteten på bilden? Här kan man se hur bordet är i sitt renoveringsmoment. Ska bli skönt att få klart det och vilken skillnad det gjorde på rummet! Sen kan jag hoppa av glädje för två goda besked idag. Min kollega är frisk! Ingen cancer! Helt underbart! Unna dig champange nu men skippa ciggen! Mamma flyttar nu till Orsa efter många om och men. Nu kan det bara bli bättre! Heja livet!


Kickin' dirt in my eye

Det är trist att vara "sjuk" men livet behöver inte vara en varböld i arslet för det. Det gäller att hitta saker som ger en good- feeling och mitt har för tillfället blivit TRUE BLOOD. Jag har redan sett episod 1-2 men ser om den igen efter ett år och den är helt grym den serien (Lafayette är min personliga favorit!)
 Sen lyckades jag måla om min säng för några dagar sedan, som var vit innan. Nu är den svart. Jag håller på att måla om mitt runda bord från benvitt till svart och guld (Passar bäst i inredningen) men just nu ser bordet förjävligt ut! Hälften vitt och hälften kladdigt. Behöver mer färg och maskeringstejp, annars kommer bordet att bli sopor. 





Sen har jag och Mathias hittat världens bästa solställe på berget vid Slätta damm. Där kan man i princip ligga näck utan att en kotte kan se en. Kanske borde tipsa min granne som la ut hela muffen på gräsmattan häromdagen.. Kunde hon inte hitta mindre bikinibyxor eller? Kroppen hinner ifatt kläderna..

I´m gonna spend my life being a colour

Jag vet inte om jag nämnt det någonstans men jag har varit och tagit prover för B12, ämnesomsättning och... Hm.. Nåt mer. Det var en vecka sen och jag har fortfarande inte fått något svar (Hur lång tid kan det ta?)
Jag har ändå börjat käka extra B12- vitaminer och blutsaft, som för övrigt smakar spya. Jag fattar inte hur jag lyckas behålla det i kroppen. Att jag inte kramar en toalettstol nu, så äckligt det är.
Kan vara bra att komma ihåg B12 och järn som vegetarian och framförallt vegan.

Mina naglar, tex, har jag lyckats spara ut nu. De har ju varit så skrovliga och gått av men nu är de riktigt långa och fina, like they used to be. Naglar är en bra- att-ha-grej om man vill klöa ögonen ur någon.



---

Jag tänker gå ut och lägga mig i solen (Och jo Anders, jag tänker sätta färg på dessa ben mer än blått. Jag tänkte satsa på brunt i stället eller en beige variant åtminstone men som den typiska svensk jag är så lär jag bli röd först) Woho, I´m gonna spend my life being a colour. Vitt passar bra i kläder, tyger och möbler men inte på människor. Inte den här årstiden.. OM man inte är "Vita" von Teese. Hon är ju läcker vilket som.



Sol i sinne, brun inne

Happ, då var det bara att sjukanmäla sig idag. Ena ögat var så kladdigt i morse att jag inte ens fick upp det. Jag förstod inte riktigt hur jag skulle hitta till toaletten (Jag har inte hunnit blindsöka mig fram i lägenheten än men det är väl lika bra att börja göra det). Nu väntar jag på att den stackars kvinnliga doktorn, som råkade ut för mitt "buhu"- moment igår, ska ringa och tala om för mig hur fan vi gör med behandling. Antibiotika eller vänta ut skiten? Egentligen bör man ta prover innan man skriver ut antibiotika då viruskonjuktivit oftast läker ut av sig självt och en bakteriell konjuktivit behöver en antibiotikakur. Min största farhåga är att mina bakterier har blivit resistenta av alla former av antibiotika jag har fått det senaste.
Att "vänta" ut det här känns som en brinnande fackla hack i häl. Tid är ju det jag har väldigt ont om (För mitt inre) och jag är ju väldigt otålig. Helst ska jag bli bra NU.

Min sjukanmälan svider i plånboken men samtidigt måste en sådan som jag ta sitt ansvar och undvika människor för att inte sprida smittan vidare. Hur vore det om alla på jobbet blev sjuka i ögoninflammation pga mig? Det skulle ju bli den värsta smittohärd ever.

Solen skiner också men den lär jag inte få uppleva. Synd det. Jag ser ut som 70 liter mjölk, vit och rinnig. Mah, ibland önskar jag att jag vore ett glas oboy. Jag är trött på att vara blek. Folk stirrar.
Eller så vrider jag upp ljusinställningarna på tv:n och hoppas på att den kan ge mig lite färg.
What do ya think?

Svammel, svammel, svammel.

Skit ner dig så får du randiga lår

Jag är beroende.. Inte bara av ciggaretter utan också av människor som inte är bra för mig. Jag är nog lite av en masochist. Någon annan "rimlig" förklaring har jag inte till varför jag fortsätter snurra i en ond cirkel som en död hamster.
 Jag var till läkaren idag för mitt öga/ögon, igen, och efter att snart ha stämplat upp till ett högkostandskort på 5 månader och lagt ner åtskilliga hundralappar på vård (Eller "utebliven" vård eftersom att jag inte har blivit frisk eller fått någon som helst diagnos - Allting är ju så diffust) och jag fick den här gången träffa en ny doktor då min ordinarie doktor var upptagen. Efter 3 minuters samtal med den här kvinnan bröt jag ihop. Jag grät och tårarna stod rakt ut. Det är nog inte bara en ny ögoninflammation (Eller vad bövelen det nu är?!) som gör att jag känner mig svag och liten. Hela kroppen håller på att överge mig, både fysiskt och psykiskt. Jag känner alla möjliga olika symtom som tyder på att jag är nedbrytbar och inte längre odödlig.

 Jag har blivit negativ, jag gnäller bara och jag vill helst av allt bara vara ifred. Det här är också ett problem då man omges av människor som inte vill låta mig vara ifred utan måste fortsätta kväva mig. GE MIG TID, men nej. Icke! Jag har ingen tid över till andra och allra minst till mig själv.
Allt mitt engagemang är borta och jag bryr mig inte om någonting längre. Om jag snavade på en matta nu skulle jag förmodligen ligga kvar där tills jag växte fast.
 Jag har flippat/gått lös/haft ett nervsammanbrott och skrikit mig högröd. Så gör inte en person som mår bra och jag är så väldigt medveten om det men det är fan så mycket svårare att hålla inne känslor som legat och grott i månader än att gömma det i ryggsäcken ett par månader till. Till slut säger det bara POFF! 
Jag är disträ och glömmer saker, som om jag ständigt är i en bubbla där jag inte riktigt ingår i den riktiga världen, jag känner mig inte "närvarande".
Huvudet känns som en stor cocosboll där allt är bara är geggigt, brunt och smakar kaffe. (Jag är rena termosen när det kommer till kaffe och det påverkar ju inte stressen mindre..)

MEN, jag vet egentligen vad jag måste göra och jag har bestämt mig för att bli kvitt den här stressen. Allt är bara frågan om hur, var och när. Jag är duktig på att skjuta upp saker också men jag vill må som jag gjorde förr, då allt bara var glädje. Jag vill inte vara en bitterfitta, brydebritta eller rulltitta. Jag vill stå på de godas sida.
Det här kommer att kräva terapi. Åtminstone en hemmagjord. Struktur men inte tidsbegränsad, göra något när man verkligen känner att man har all tid i världen, göra sig av med negativ energi i form av olika skepnader, börja promenera och komma ihåg att äta ordentligt med varierad kost för att inte tappa vitaminer och mineraler.
Så, nu kan jag börja livet va?

Filmtips!


filmtipset

Den unge boxaren Friedrich får ett erbjudande att börja på Napola, en strikt nationalsocialistisk skola för framtida eliten under andra världskriget (1942), och fortsätta sin boxarkarriär där. När han sen tackar ja till erbjudandet, mot sin anti- nazistiska fars vilja, börjar en resa vars tillvaro präglas av våld.
Han utvecklar samtidigt en nära vänskap med guvernörssonen Albrecht, som trotsar sin fars tro på nazismen.
Under ett våldsamt krigsuppdrag väljer Albrecht att vända den ideologin ryggen och där tvingas Friedrich att välja mellan vänskap och nazismen.

Führerns elit är som en tysk version av Ondskan - Den är gripande, otroligt bra filmat, scener som får hjärtat att stanna och ett ypperligt skådespeleri. Ett plus för att huvudpersonen är snygg! Vad mer kan en film behöva?

Ronny Eriksson, min filmguru, har gett den här filmen 4 solar och jag gör likadant. (Det slår aldrig fel. Ronny är bäst!)

Betyg: 4/5.


RSS 2.0