Djävulens dag

Det här är en sådan där dag man inte riktigt vet hur den kommer att sluta. Lite som slå-i-tån-principen: Man vaknar upp, är lite småseg, slår i stortån. Där någonstans börjar helvetet. Dagens helvete som ska bjuda mig på middag. En middag uppdukad med negationer, svordomar och rent djävulskap.
 Det slutar sällan vid stortån. Det går utför (Som Ingemar Stenmark sa). Under dagens förlopp stöter man troligtvis på människor som är otrevliga, tränger sig före i matkön eller bara är allmänt otacksamma när man står och håller upp dörren för dem. (Kanske kastar någon ungjävel lego på mig när jag passerar Mc Donald´s i Nordstan).

Den här dagen började med att jag och Andreas bråkade. "Sen", tänker man. Efter en kopp kaffe kan jag rädda världen. But no.. Inte idag.
 Väl på jobbet, en kvart för tidigt, så inser jag att min kära kollega har försovit sig. Well, sådant om händer. Jag ska inte säga att det inte irriterar mig men det är en grej som är helt omöjlig att påverka - Alltså ingen idé att haka upp sig.
 Det är fredag och det kommer automatiskt vara mycket att göra på jobbet. Kommer det att göra mig stressad och ge mig ett utslag av dåligt humör? Här kan jag göra ett aktivt val och välja den goda vägen istället för den onda. Att bara bestämma mig för att: NEJ, DRA ÅT HELVETE MED DEN MIDDAGEN JAG TIDIGARE TALADE OM. Det började kanske dåligt men det ska fan sluta bra. Nu har jag bestämt mig för det. Och måtte fan inte någon sätta käppar i hjulet för mig. Då blir jag ilsk som en flodhäst med nageltrång.

Antingen är det slå-i-tån-principen eller också den världskände "Murphys law".

Kommentarer
Postat av: Jessi Fox

jeeeeez... måste bara säga att det var den fetaste komplimangen jag någonsin har fått. tack så otoligt jävla mycke!! såna som du borde varenda människa ha i sin närhet!

2011-01-28 @ 08:55:56
URL: http://jessiljungkvist.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0