Hellre en rövare i polen än en polare i röven

Jag har två saker att säga innan min semester slutar:

1. Hej Ågren! Jag trodde att jag hade ett kvällspass imorgon (Det är nog så jobbigt att släpa sig dit efter att ha glassat runt i två veckors tid but ey, back to reality!), sen fick jag för mig att kolla schemat ändå just in case and guess what? Morgonpass. Det betyder att jag har missat min chans till sovmorgon imorgon och att jag spenderat alldeles för mycket tid att varva upp mig själv innan läggdags med att måla om sängen, dricka kaffe och leva rövare. Vid gryningstid imorgon är det en ny form av Rob Zombie som kommer att ersätta mig.

2. Tro på fan att någon sorts irritation har börjat i ögat igen och ändå har jag köpt sprillans nytt smink för att inte smittas av det gamla jag hade. Jag börjar tro att det antingen är den nya mascaran (Förra gången jag fick den här skiten hade jag också en helt ny mascara) eller också ögonfransböjaren som jag har glömt att göra rent. Attans bananer! Nu har jag kokat te för att badda upp detta ögat, i med tårersättning och sen är det ju själva fan om det inte ska gå över. Annars måste jag träffa Dr Akbar och Dr Sadist igen (Nooo, pleeeease!)
 Dr Akbar är nog rätt trött på mig nu. Jag har snart lyckats skaffa mig ett högkostandskort på 5 månader.. Ja, för olika åkommor. Är jag en hypokondriker eller är jag verkligen sjuk?
Antingen så byter jag vårdcentral eller också får jag ta med mig en blomma och säga: "Hej, vill du gifta dig med mig? *blink blink*

Jo, just det! På detta ska jag försöka sluta röka.. Imorgon.
Wish me luck.

Vandraren har ingenstans att gå

Typiskt. Jag rök ihop med en brud när jag var på väg mot Backaplan för att köpa ägg och grädde till min middag.
Jag kom cyklandes på en cykelgång och några meter fram kom denne fram från sidan och tittade inte ens vart hon gick.
När jag började närma mig henne så sa jag lite tyst "Ååh så ser vi u-u-u-u-pp.." och då får hon syn på mig, hoppar åt det håll jag svänger med cykeln så att jag nästan cyklar in i henne, hon tar tag i styret och skriker "Diiiitooo!" (Ursäkta, men vad fan sa du nu? tänkte jag för mig själv. Svor hon åt mig eller..?) Vad fan, är du inte klok?!" skriker hon. (Skönt, nu pratar du så att jag förstår dig åtminstone) "Du får ju för fan se dig för!" sa jag. Hon tittade på mig som om jag var den värsta väskryckare och medan hon tittade på mig korsade hon en bilgata. Bruden hade ju ingen koll överhudtaget! Tur för henne att det inte kom en bil.
Jag tog cykeln och skrek: "Nästa gång du korsar en cykelbana så kör jag över dig!" (Nej, så sa jag inte. Jag sa åt henne att titta åt höger och vänster nästa gång hon korsar en cykelbana.)

Som sagt, i den här stan blir man fan inte överkörd av bilar utan cyklar...

Bildvåg ifrån fredagen

I fredags mötte jag upp några vänner i Slottskogen där vi hade lite picknick. Hur mysigt som helst. Minus för alla mygg och knott (Tur att man inte är skallig, än, då knott och mygg kan bli rena böldpesten på huvudet annars).
Hela min semester har regnat bort, förutom min vecka här i Göteborg. Jag har startat ett projekt här hemma också, som innebär att måla om min vita säng till svart och i det här fina vädret uteblir en fortsättning på detta. Det ser ut som om Ali Babba och de 40 rövarna varit här och röjt om. Men det projektet kan fortsätta när det fina vädret avtar. Just nu tänker jag bara njuta av den svenska, korta sommaren.


Martin



Robert


Tre glada brudar; Sara, Emma och Maria <3





Kim nere i hörnet där. Jag borde måla dit ett par ögon egentligen (Han var faktisk vaken hela kvällen.)


De blåste såpbubblor..

godis, hemmabakat
Världens bästa Therese hade gjort Cake Pops. Så förbannat gott!!! (Kan vara något av det godaste jag haft i min mun, faktiskt.)

Humanitet

Jag ringde mormor nyss och hon låter inte alls pigg, hon är ämlig och skröpplig. "Du ringer inte mig längre.." sa hon ledset, "du ringde ju jämt förut". Men jag ringde ju förra veckan, sa jag. Då började tårarna rinna på mig. FAN också. Även hon märker att jag tar avstånd, för att hennes ohälsa är jobbig för mig psykiskt. Jag blir så ledsen när jag tänker på att hon inte har det bra. Varför kan inte människan då hellre få dö i en ren och skär frid? Nej då, plåga ihjäl henne bara. Plåga ihjäl alla människor. Det är så de skall tas va'?


Stjärnvinst minsann!

Jag var på Liseberg med en vän, Björn, i onsdags och tanken var att vi skulle vinna stjärnvinst på chokladhjulet och katching!
Jag spelade två gånger och på andra försöket så ringde klockorna. Vad lycklig jag var!
Sen var jag ju bara tvungen att skicka ett MMS till syrran för att visa upp min trofé och hon skrev: "WAY! Äntligen fick du vinna!" - För jag vinner aldrig. Kanske är det så att vinden har vänt, det är min tur nu!
Nu är hela kylen full i 55g kexchoklad- kakor and I´m on a sugar- diet (För att vänja av mig mitt cola- begär jag införskaffade mig under semestern.) Därför tänkte jag vara generös och alltid ha kexchoklad i väskan. Nästa gång en tattare sträcker fram näven: Här, varsågod. "Go' å' gla', kexchoklad" ska jag säga lite klämkäckt.


liseberg

bela

Check out my blue legs! Syns kanske inte så tydligt ändå nu när jag kollar efter.. Men förra lördagen var jag som en liten Super (wo) man som hejdade bråk och jag kan tänka mig att alla blåmärken uppstod då.


Make up- tip of the day



1. Cliniques Anti blemish- serie (Jag har använt det i över ett halvår och det funkar så in i helvete bra! Det tar bort alla vita pormaskar och rengör huden på djupet.)

2. MAC - Pro Longwear foundation (Passar den som har fet hy, för att den sitter hela dagen även när man måste vara och matta ner med puder 10 tusentals gånger. Den är drygare än andra foundations också, känns lite "fetare". Den är för övrigt vattenfast men det är lätt att ta bort med Cliniques Rinse- off foaming cleanser mousse, vad jag vet.)

3. MAC - Transparent finishing powder (Kan vara det bästa pudret ever. MUS har en liknande men MACs är bättre, då det är löspuder. Alltså helt transparent, tar bort överflödigt fett utan att se kakigt ut. Aaaw yeah!)

Grothica - Spetsigt mode

Jag är så sugen på att köpa små hattar (Framförallt Veil hats men vissa Lace hats är också snygga) och det är i regel bara i alternativa butiker som de finns att tillgå. Därför kom jag på den brilljanta idén att gå förbi Grothica, en gotisk/alternativ butik i Göteborgs innerstad för den som gillar svart viktoriansk stil med spets, chokers, fairytale- kappor och andra ascoola grejer.
Det finns en bra uppdaterad hemsida med webshop att kika in också men jag rekommenderar butiken (Innehåller vägbeskrivning) som har ett större utbud av fräcka accessoarer.
 När jag går in där så dregglar jag i stort sett ner allt jag ser där men jag får nästan gå in där flera gånger för att bestämma mig för vad jag vill ha (Helst vill jag ha nästan allt men mitt namn är: Tom peng pung).
Ett litet minus för denna butik är priserna. Det hade kunnat vara lite billigare.. Men det beror på vilken smärtgräns man har när det kommer till priser och min brukar vara ganska "neutral". Vill jag ha något, så betalar jag. Är jag tveksam så får grejerna gärna vara på rea för att kunna övertyga mig. Vill jag inte ha det så spelar det ingen roll vad det kostar men samtidigt vågar man ju inte använda grejerna om det kostar multum.

Nu har jag ju fått syn på en kappa jag vill ha men det står PÄLS på den? Inte äkta päls va? Det finns ju bara ett sätt att ta reda på det: Gå tillbaka och fråga. Är det riktig päls så blir jag ju riktig ledsen.

En fairytale kappa (Och den blir ju inte mindre snygg av den snygga modellen..)

grothica
grothica

Och så fanns det en Forest Coat som också var rätt snygg.


Allt man inte förstår är jobbigt

I ärlighetens namn, folket. Mammor som bloggar/lever om/med barnen hela tiden: Boring! Dag ett, dag två, dag tre. Vikt, längd och hjärnkapacitet. Det rena rama Solsidan alltihopa. Att folk får en sådan bekräftelsemani så fort de tryckt ut en liten människa undgår allt mitt förstånd ("Åh, titta vad duktig han/hon är" - Alla världens ungar ska ju verka så speciella men egentligen går de åt samma håll i allihopa, fast på olika sätt.) och det är klart.. Jag har ju inga egna - Och det blir inga heller! Hela världen vimlar ju av ungar som ska bli både män och kvinnor med ideologier, relationsproblem och storhetsvansinne. Vem är jag att sätta ett barn till den här världen? You tell me. 
 Som mormorn till Anders Breivik sa: "Ni måste ha tagit fel kille." Men mormor, är du ens med så gammal som du är? Det finns barn med automatvapen också precis som det finns vettvillingar till vuxna. Vi har gerilla- soldater och Hitler, Usama Bin Laden & Stalin som kan gå i god för det.

Den erfarenhet jag har av mammor med småbarn är att man kan inte hålla en normal konversation med dem längre. Antingen har barnet haft sönder något eller klämt fingret i någon dörr. Helst vill de börja gapa och skrika, alternativt smälla i någon dörr, om de är gamla nog att göra det. De gråter alltid, oavsett om de har gjort sig illa eller inte får det de vill ha.
Jag har ingen aning om hur jag ska bete mig runt barn, för jag får inte använda mitt egna vokabulär som innehåller ord som fan, helvete osv utan måste byta ut det till "fanken" och "Hälsingland". (Hyckleri! På dagis får de lära sig "fitta" och "knulla din mamma".)
 Sen är ungarna överallt. Då är små och hamnar alltid i kläm på jättar som mig. Häromdagen tänkte jag spexa till tillvaron med en radiostyrd bil för en pojk som var och hälsade på syrran (Man måste ju ständigt underhålla dem för att de inte ska råka bli rastlösa och börja ha sönder saker, eller skrika.) Det jag gör är att råka drämma till fjärrkontrollen till bilen i huvudet på den här pojken. Sen grät han, givetvis. Jag hade säkert också blivit ledsen om en person stor som Hulken hade slagit en fjärrkontroll i pannan på mig. (Det var ju självklart inte med vilje. Jag svängde med armen i samma höjdläge som pojken hade sitt huvud och jag såg honom inte.)
Bara en sådan sak! Hur beter man sig när man gjort dem illa? De gråter ju Gagnesfloder ur sig och det räcker liksom inte med att säga "Förlåt" och verkligen mena det. Nej, helst ska man blåsa där det gör ont eller muta dem med glass. Jag kan ju inte gå fram till en unge jag inte känner och börja blåsa honom i ansiktet också. Någon måtta får det vara på grejerna!
 Att muta dem måste vara mammans största misstag. Vad blir det för människor av barn som aldrig får leva? Man ska helst vara neutral i ett läge där barn gör sig illa. Annars blir de har- rädda i framtiden och lär sig spela martyrer. (Martyrer gillar jag inte!)

Summan av kardemumman: Barn är jobbiga och gör mig otrygg samtidigt som de små varelserna kan vara så rara, roliga, logiska och bara helt underbara. Därför tackade jag "ja" till ett erbjudande som Gudmor.

* Jag minns ju så väl mitt andra missöde jag gjorde på Backaplan för två år sen, när jag råkade slå en varukorg i ansiktet på två ungar, i två olika svängar.

W.A.S.P

Töntig video, töntig låt och sångaren kan vara det fulaste jag någonsin skådat MEN.. Det låter bra.


Stupido

Det man inte har i huvudet får man ha i benen..

.. När huvudet är dumt får kroppen lida. Ja, det är väl min summering av mig själv i dagsläget.
För det första glömde jag totalt bort att jag lagt i en tvätt i tvättstugan kl 12, som i regel är klar efter en timme. Klockan 17 kom jag på att jag inte tagit ur den och torkat den, så jag for ner i morgonrock (Jag har semester!) och möttes av kvinnan som hade tvättid efter mig. Där står jag med hår åt alla håll och kanter, med händerna knäppta framför mig och så flinar jag. "Hej, ursäkta. Jag har glömt bort min tvätt." Hon skrek. Hon blev rädd. Mycket förståeligt faktiskt. Det skulle kännas creepy även för mig om en granne kom bakom mig och bara flinade i stripigt svintohår och morgonrock klockan 17:00 en tisdag eftermiddag.
 Hon hade som tur var inte slängt den blöta tvätten på golvet, som vissa envetna jävlar brukar göra när någon trampar över på vederbörandes tvättid (Gud nåde den som bråkar i eller om tvättstugan. Glöm inte luddet i torktumlaren!) Fy fan vad jag skämdes över detta.. Jag bad om ursäkt säkert 5 gånger och jag ser att den här kvinnan önskar att det fanns en stor röd knapp att trycka på för att öppna en lucka till helvetet åt mig.

Happ, sen ringde mor min medan jag var upptagen med "the call of nature". Hon hade pratat in ett åttans jävla mobilsvar och när jag sen skulle sätta mig ner och lyssna av det blev jag så inne i det hon hade att berätta, att jag glömde bort att det var ett mobilsvar och skulle börja fråga henne en massa saker. Mig själv hör jag: "Men.. Men.. varf.. Hallå?" medan mamma säger: "Ha det bra gumman, hej då! Sen slog det mig.
Hur kan man ha ett sådant dåligt korttidsminne? Nästintill obefintligt!

Sveriges första vattenbaby

När jag var hemma hos farmor tidigare i veckan så passade jag på att ta kort på ett tidningsurklipp från den 18:e augusti 1987. Hon hade bara en tidning men det har varit flera repotage om detta i flera olika tidiningar. Jag råkar veta att mormor har alla. Det här var ju stort som fan på den tiden. Det här är orsaken till varför jag är som jag är (Men jag slapp vattenskalle!)

födsel
sveriges första vattenbaby
Min morbror som var barnmorska på den tiden (Jobbar idag på MHE- kliniken för ätstörningar i Mora) och jag i hans famn. Ja, man kan lugnt säga att tiden går fort.. Från det där spektaklet till en vandrande köttklump med långt hår och attityd.
(Vad gör karln? Mosar han ihop mina fingrar? Kan ju förklara varför de är som pommes frites idag..)


Orsa - Bildupdate

Orsayran, grillning hemma, hjortronplockning etc.

grillning
Världens mästerkock: Fredrik!


Jonas <3

fredrik svan
Frågan är om jag hade utsatt mig själv för det där frivilligt... Leka följa John med turister och gapa en sång som "Don´t worry, be happy" i tretusen olika krassliga stämmor.


Syster yster.




Här mådde jag askasst. Hade så ont i huvudet att jag var beredd på att kasta ut det på Fredrik Swahn. Den här kvällen gick jag hem tidigt medan de andra var ute och röjde.


Min glada farbror och Mathias i bakgrunden.






Ser ni? Two fingers up! Nu vet jag vart jag har fått det ifrån.. Äpplet faller inte långt ifrån trädet. Det gör det aldrig.


Fredrik fyllde 27 år och det firade vi med tårta!

alkoholfri öl
Jag provade en alkoholfri öl till Orsayran: Jever. Har fått 5/5 i betyg lite här & där och jag måste säga att den lever upp till ölsmaken till tusen! Väldigt gott.. Och mättande. Jag är ingen rutinerad öldrickare längre..

Music for the win

Jag kan glädja alla Iron Maiden- fans med att ni fått en till! Harregu' harregu', vad bra de är! Och jag kan också glädja er med att "Run to the hills" INTE är någon favorit. Jag har gjort två stora musikupptäckter detta året: Iron Maiden och Elvis. Var det musik man var tvungen att växa in i? Jag tyckte inte att Elvis var bra förr men idag tycker jag det (Jag skippar helst hans "Love med tender", "In the ghetto" och alla de lugna bitarna.) Han är som fräckast i lite gung och rock n' roll.
Iron Maiden var bara ett big No No. Mathias kan gå i god för det. Varje gång han spelade Iron Maiden så stängde jag av. Jag har förmodligen levt i förnekelse bara.


---

Jag pratade med mormor häromdagen och hon lät nästan likadan som hon var här i våras. Så jävla trist! Det här livet vet precis hur man ska trycka in en kniv i hjärtat på mig. Lite hårdare för varje dag som går. Inte undra på att man blir hjärtelös..
Givetvis har doktorer och andra parasiter varit och donat med mediciner igen. DON`T FIX IT, IF IT`S NOT BROKEN, maddafakkas! Låt henne var nu då!
Jag orkar fan inte ringa till sköterskan och fråga vad de sysslar med men jag antar att jag kommer att göra det ändå.
 Hela året 2011 känns som året 1995. Farfar dog, farmor fick en hjärtinfarkt, mamma och pappa skiljdes.
Det enda som "saknas" nu är en dödsbesked. Det lär ju komma som ett brev på posten.. Och inte kan jag göra något heller. "Livet ser ju ut så". Kuk med hår på den!



När de små blir stora, blir de odågor

Jag glömde berätta det bästa av Idreyrans bravader. Innan kvällen drog igång så vandrade vi runt på marknaden där och köpte nougat bl a. På väg därifrån var det någon som la en rejäl handflata (Med en smäll!) på min röv och jag tittade åt min vänstersida i tron om att det var syrran men icke. Ingen syntes till. Jag tittade fram och där stod en liten kille på 3-5 bast tagen på bar gärning. "Jaha du, du raggar på mig!" Han tittade alldeles förskräckt på mig. Jag hörde hur hans mamma sa: "Men du förstår väl att du inte kan slå okända människor på rumpan!" Ingen av oss kunde låta bli att skratta. Men vilken jävla smäll jag fick! Av den lille.. Happ, ännu en man född.

Jag har ett svagt minne av att en liknande grej hände mig förra året också, eller året där innan. Någon lite kille som tog ett rejält grep om min ena skinkhalva. Jag borde ju ha skrivit ner det här någonstans.
I don´t blame them. Har de huvudet precis i den höjden och ser något som buktar ut, klart som fan att de nåste känna lite. Jag är mer orolig över den ringa åldern. Jag tror inte att det kommer att hålla mellan oss. Tyvärr.



I Jannes ascoola hatt. Bela Macarena! En väldigt ograciös bild men jag är så generös these days, så jag kan bjuda på det.


Janne Macarena!

Make love, not war

Det blir lite huller om buller med uppdateringen från veckan som var men det var då skit detsamma.

Lördagen hade mycket att erbjuda. Faktiskt både bra och väldigt dåliga saker.
Det sitter en ångest i mig som egentligen inte borde röra mig men det gör det. Det känns som att tårarna på mig vill rinna hela tiden.
Hela veckan har präglats av tankar på särskilt tre personer. Två av dem berör mig mycket (Och en inte alls!) och jag önskar att slutet inte vore här. Jag vet inte varför jag känner så men om något känns så solklart som det faktum att två personer hör ihop, så ska det väl vara så?
Alla par har det svårt och genomgår olika former av kriser men dem ska man ta sig igenom och bli starkare av. Det handlar om att kämpa. Man måste veta att det aldrig är grönare på andra sidan, hur gärna man än vill tro det. Frestelser ingår också i livet men det man ska göra är att motstå dem. Faller man för frestelsen så har man förlorat.
Ibland kan det räcka med en paus. En paus från allt. Det kan vara så att man genomgår en egen personlig kris där allt egentligen handlar om en själv. Man vill förnyas, slippa den slentrian till vardag som faktiskt blir någon gång lite då & då, oavsett med vem eller vad. Man får inte låta den krisen gå ut över sitt resterande liv - Då mister man kanske något som man inte räknat med. Man saknar sällan kon förrän båset är tomt.
 Smicker från andra, frestelsen, kan vara förödande. Det är alltid roligt när andra ser en. Man känner sig uppvaktad och omtyckt men ibland kan det vara rent av missledande. Vet man inte skillnaden mellan kärlek och frestelse, då väljer man troligtvis det som känns mest lämpligt just nu, dvs frestelse. Kärlek vara för evigt. Det är skillnaden.
Har kärleken svalnat? Ja, då är det väl så men man bör alltid tänka till både en och två gånger innan man gör slut. En eld kan slockna men finns där lite glöd, POFF! Så kan det brinna igen. 
Antingen är det naivitet eller mitt eget hopp om försoning som är min största förtvivlan i det här.

---

Under en annan del av lördagskvällen hände det roliga saker också. Gammalt groll med en brud lyckades till slut få en officiell upplösning. Min plan den kvällen, redan när jag såg henne, var att stiga fram och sluta fred men hon var först att göra det. Tämligen otippat men skönt! (Rubriken får tala för detta.)
Det är bara att kolla in Oslo, t ex. "Våld föder våld, fientlighet föder fientlighet... Bekämpa eld med eld? Om vi alltid gör det vi alltid gjort, får vi alltid det vi alltid fått!"
Alltså ska man fan inte bråka. Och man ska definitivt gå till en psykolog om man har en ideologi som den där norrmannen.. Vilket schero!

Idreyran 2011

Jag har haft inlandets kanske segaste dator under veckan och därav brist på uppdatering men nu är jag hemma i Göteborg igen.

Bilduppdatering från Idreyran. Jag har tagit många bilder men nästan alla var suddiga och dåliga, så ni får ursäkta kvaliteten.. Och för de få bilderna.

bilar

SIK GIRL, bil

bilar

bilar

bilar, van
En stor van med många stora män och så det där på det. Yeay! Dalarna i sitt esse!

bilar

bilar



larvamasturbation

ett hopp åt sidan
Alla ska hoppa ihop med fötterna i luften men jag gör det åt fel håll hela tiden. Svårt med denna kroppsuppfattning!


En riktig muntergök som jag försökte charma genom rutan på bilen men det var ju lönlöst. Tur att det finns WARP som kan hjälpa en bitter karl lite på traven..


Ett gäng snubbar med en fantastisk fantasi. Hurra för mångfalden!


Random killar "In the closet"? Nej, nu är det officiellt..

Skitsnygga nagellack!

img_1210 (MMS)

Två snygga lack från H&M - tillägnas Fridae.blogg.se bl a. Sitter bra, lägger sig som en hinna över lite halvskrovliga vegetarian- naglar (Dvs slätar ut) och ger den färg som utlovas! Kan int' bli bättre va?


Folk i bilar

Nu har jag, Mathias och Emma anlänt till Orsa.
Under resans gång, som i vanlig ordning bestod till största del av idioter i bilar, regn och dåliga vägar, så funderade vi på varför man låter sig irriteras av andra människor i bilar. Kör folk 70 km/h på en 70- väg så tänker man: "Men varför kör du 70 här, din idiot?! Gasa!". Innan man åker förbi dem sen har man vadslagning om att det sitter ett fruntimmer i den bilen eller också en farbror mellan 80 och döden som kör med öppen mun. 
Samtidigt irriterar man sig på dem som kör som dårar och gasar på. "Jävla fartdåre! Se dig för!" Sen muttrar man ett par sekunder. Förmodligen är man så jävla avundsjuk på att de har bilar med över 150 hästkrafter medan man själv sitter i en bil med 70.
 Mathias bil Siw (an) har roat oss OCH tagit oss land och rike runt så länge jag kan minnas. Många gånger hade man dock önskat att man kunde sparka sönder golvet och göra en Fred Flinta: Sätta ner fötterna för att springa förbi husvagnar, lastbilar och traktorer. Det är inte sällan jag och Mathias vaggar oss i bilen för att hjälpa Siwan på traven i ren panik när man gjort en ogenomtänkt omköring etc. men vi har alltid klarat oss.

Undrar hur det här inlägget kommer att sluta nu när det sitter en fluga på mitt tangentbord.. Jag är redo.. Snart får den sig en smäll...rf7w49 Fan, jag missade!
Flugor är DJÄVULENS påfund. Det säger jag eder!

Jag tänkte uppdatera med bilder så gott jag kan denna veckan men just nu har jag inte tagit några.
Och tack P för frågespalten. Det gjorde kaffet om än bättre!


Friends will be friends

Nu är det semestertider som gäller och glädjen jag känner är helt obeskrivlig.
Nästan som känslan från gårdagen. Helt makalöst vad sprudlande glad jag har känt mig i själen hela dagen idag. Jag tog initiativet att höra av mig till mina kära vänner att mötas upp för en fika eller middag. Det blev tapas på La Sombritas. Det var inte restaurangen som gjorde det. Det var sällskapet. Ett komplett gäng av härliga, positiva människor som är rena hälsokuren för en sådan som mig. En sådan som har råkat i luven på dålig karma det senaste men efter igår så känns livet helt plötsligt mycket lättare.
Ögonen börjar ge med sig lite efter tre dagars användning av antibiotika/kortison men det är 9 dagar kvar. Huvudsaken är att det går i rätt riktning.

Varför jag skriver det här är för att poängtera hur viktigt det är att välja sitt sällskap, sina vänner och sin omgivning. Man måste försöka intala sig att människor som stjäl energi som tattare stjäl grejer måste man bara göra sig av med, vare sig man vill, orkar eller har energi till. DE MÅSTE VÄCK!
 Titta dig omkring. Vilka umgås du med? Hur speglar de dig? Man dras till likasinnade, säger de. Omgivningen ska spegla en själv. Hur man vet vad eller vem som speglar en själv beror på hur man mår tillsammans med vederbörande. Är man lycklig och som springandes på små moln.. Ja, då har man hittat rätt. Det är så livet ska kännas: Som en dans på rosor.
Är man alltid slö, slapp och likgiltig med andra.. Ja, då har man fångats i en ormgrop av energitjuvar. Man ska ge och få energi, inte ta och bli av med.
Jag är egentligen positiv av mig och gillar att tänka att att det man vill ha, det ska man få. Tänker man negativt så får man därefter. Därför tillämpar jag alltid goda tankar, eller försöker. Man måste få lite hjälp på traven och det får man av just andra, likasinnade.

Tack, mina älskade vänner, för allt! <3



+ Therese bakom kameran.

Att skita ut en soffgrupp

7 kg bebis är inte illa upphostat må jag säga, men vad fan har morsan ätit för att få en sådan gigantisk best till bebis? Denne kom dock ut med ett kejsarsnitt så vi behöver inte oroa oss för vad som hände med skötet på kvinnan. Pjeu!
Jag har glömt att berätta att det finns en grej jag är rädd för: Smärta. I synnerhet smärta som jag själv kan tycka mig se & höra om & när gravida förlöser. Jag kan för mitt inre aldrig förstå hur ett barn ska komma ut ur en annan människa. Helt otänkbart! Allt från 2-7 kg! En balle skulle ju kunna vara nog så jobbigt kan tänkas, när man hört om John Holmes och så vidare. Då gnäller man minsann men en melon går bra att trycka ut va? 
 
En kollega berättade om när hon födde barn och sprack i hela underlivet upp mot anus. Den här historien fick jag höra om strax innan jag skulle cykla hemåt. Mina ben var som spagetti av inre smärta som vällde upp i mig när jag fick visioner om dennes förlossning. Jag var spyfärdig! Cyklandet hem har nog aldrig gått så segt.
Efter den här artikeln kan jag klart garantera att HÄR blir INGA barn gjorda. (Men det tåls att öva på!)

Ghost of the navigator

Om sanningen ska fram har jag aldrig haft mycket till övers för Iron Maiden men den här låten är bra. "Sanctuary" är också okej. Jag som svor eden att aldrig ens försöka lyssna på dem..


The eye of a needle

Kan för övrigt meddela "Bullen/Bloggen" om att mina ögonbesvär inte är botade ännu. Däremot har jag varit till en sadistisk ögonläkare. Han böjde bak mina ögonlock och jag trodde helt seriöst att varenda ögonfrans skulle följa med hans grepp!
Sen skulle han ta tre olika prover med en liten tops som till världen inte såg så förargliga ut men som sved 1000 knivar! Inför tredje provet sa han: "Försök att inte luta tillbaka huvudet nu." Jag höll emot, och emot men sen kunde jag inte stå emot och skrek. Vad förväntade han sig när han tryckte in hela jävla pinnen långt in till bakhuvudet på mig? Att jag skulle kyssa hans hand?
Han var ju arab också och de begraver ju folk levande där borta, om man får tro filmen "Buried" (En jävligt bra film för övrigt!), så därav min behandling kanske. Resultatet blev en lätt inflammation i bindhinnan.
 Nu har jag fått en gul jävla salva vid namn Terracortril och det gör inte mina ögon särskilt mycket mer åtråvärda.. Gul sörja runt hela ögonen plus att jag ser nada. Noll. Allt blir grumligt/suddigt och jag ska ha tur som inte ramlar ner i någon grop.. Nu får jag gå helt på känsla. Wow, med den kroppskoordination jag redan har! Ska bli spännande å se om jag får spendera min semester i Orsa/Stockholm eller på ortopedin. 

Därmed hejdar jag mitt Neu Lash- projekt också.

Filmtips!

Film är ju en underkategori till min person och jag älskar film! Allt förutom porr, typ.

Här har ni tre filmer man bör se om man gillar lite skeva, underliga, lite orginella filmer:

- Happiness (Länk till beskrivning)



En Freud- inspirerad film kan man säga, där det sexuella jaget är ansiktet för en del av de olika karaktärernas existens. Den ger ena stunden och tar den andra. Mest fascinerad är jag av karaktärerna och skådespelarna som lyckas hålla ett sådant "stoneface" genom olika händelser.

3/5 i betyg.

---

- Ken Park (Länk till beskrivning)



En rentav lustig film där man liksom "Happiness" får följa flera olika karaktärer i olika sammanhang - Den ena värre än den andra.
Här skulle jag önska lite mer detaljer, lite mer drama. I vissa scener har man lyckats nå mig på ett obehagligt sätt, andra har misslyckats. Vad är det för mening med att se en film om man inte får chansen att känna något? Nåt. Som en varböld i arslet eller salta tårar.

3/5 i betyg.

---

- Falling Down (Länk till beskrivning)



Personligen tycker jag att den här filmens grundidé är bättre än själva filmen. Jag vill ha fler psykologiska aspekter och mer personbakgrund. På så sätt blir filmen mer gripande och intressant.
Det som intresserar mig är när "helt vanliga" människor en vacker dag, helt plötsligt flippar. Den här killen flippar också men han är ju knappast "helt vanlig" från början heller som det verkar. En hel del klockrena politiska åtaganden.
En nyinspelning på den här vore på sin plats och med mig som regissör!

3/5 i betyg.


Karma är en jävla fitta

Jag jobbade kväll igår och tog som vanligt cykeln hem men det tog emot något när jag såg att det regnade "cats and dogs" ute. Vad fan ska man göra? Det är ju bara att hoppa i båten och ro. Nedförsbacke var det också och regnet piskade ögonen så jag såg precis ingenting. "Haha", tänkte jag. Jag har solglasögon i väskan. STOPPA MIG nu, förbannade oväder! Så jag satte på mig dem och cyklade vidare men hur jävla käckt var det när de började imma igen då? Jag såg fan ingenting och lite varstans efter vägen fanns små sprickor i backen som gjorde att både cykeln och jag hoppade till. Inga bromsar hade jag heller, så jag höll i mig för glatta livet och hoppades på att alla bilister var på Power meet. Och det var de! 
Helt dyngsur var jag när jag kom hem. Jag kunde praktiskt taget vrida ur mina ärmar och skorna plaskade.
Jag torkade efter en tid, drack kaffe och mådde gott.

Sen kom dagen efter, idag, då jag började tidigt och tänkte cykla lite senare än jag brukar, för att jag alltid är för tidigt ute och det fick jag ju fan för när kedjan hoppade efter halva vägen. Fort kastade jag mig ner på backen och började pilla. (Döda ting och pilljobb får tålamodet att tryta på 0.2 sekunder). Kolsvart om händerna och framförallt under naglarna tog jag cykeln och kastade ner den i en skogsdunge, sparkade till den och sa: "Ha, där fick du din äckliga cykeljävel! Nu går jag!"
 Jag gick till jobbet, blev fem minuter sen. Väl på jobbet står "natten" där och ser förfärad ut över att jag ska öppna nyckelskåpet med händerna. "Åh oj, ska du öppna skåpet med de händerna?" (Bra idé! Jag har ju tio tår att utnyttja!)
Men hur fan ska jag annars öppna skåpet om inte med händerna?! &#¤"/!
Lev med det, svarade jag bara. (Tyket sagt men jag svarar med samma mynt.)

Sen är jag trött på att mina foppatofflor jag har på jobbet, håller på att kosta mig livet varenda jävla dag för att sulorna är så förbannat utslitna. En liten blöt fläck på golvet kan bli min död.
Fattar ni hur patetiskt det är att se livet passera revy för den sakens skull?
Om fem dagar slipper jag vara bitter. DÅ ÄR DET SEMESTER som gäller!


arg jack russel

Gotta do what They told ya

Vi har beställt nya arbetskläder på jobbet. Det gamla vanliga: En tunika och långbyxor. Det finns tydliga restriktioner på hur man ska se ut inom vården. (Kommun och landsting är rena Nordkorea.)
När jag jag beställer arbetskläder är det ingen idé att vara för optimistisk när det gäller storlekar. Jag kör stenhårt på Medium för att inte råka ut för: situation- korvskinn. Den här gången fick Medium mig att se ut som en ny variant av en Michelingubbe med kimonoärmar. Jag såg för bövelen inte klok ut! (Bildbevis lär dyka upp under morgondagen.)
Nu kan jag inte bestämma mig för om jag ska hetsäta munkar för att kunna bära upp kläderna eller om jag ska nöja mig med att se ut som ett tält. Hej och välkommen till Naturkompaniet! Idag säljer vi ett tremannatält för endast 300 riksdaler! Här kan våran reklampelare Bela visa hur man gör för att få plats!

Jag hatar ju det här jävla samhället som hela tiden måste påpeka vad man MÅSTE och vad man absolut inte får göra. Speciellt på jobbet.
Jag får inte röka, jag får knappt äta (Kissie skulle säkert skatta sig lycklig i det läget men inte jag), man får inte ha några naglar och man får absolut inte måla dem (Nej, jag målar inga stumpar), man får inte lukta gott men man får fan inte lukta illa heller, man ska ha uppsatt hår, man får inte gå i linne men man får inte heller ha långärmat, man får inte ha för korta byxor och gud nåde dig om du går utanför dörren med arbetskläder.
Så helst ska man bara svettas ihjäl, dö av svält och slå ihjäl någon för sitt abstinensbesvär. Det är ett riktigt knegarjobb för en fattigjons lön. Och jag MÅSTE vara tacksam över att jag har ett jobb.
Undrar om inte tyskarna tänkte likadant på 40-talet. Man skulle minsann vara tacksam över att man slapp gaskammaren.

Jag vet att mitt jobb handlar om hygien men hur hygieniska är våra in- och utspringande eller våra kära boenden som först har ett finger i näsan för att sen klia sig i håret och därefter hjälpa till att duka och ta i allting har de ju rätt till.
Äh, allt ska verka så jävla pretto bara. Det är bara hyckleri och trams. Enough said.

Video - Humor

Det här är också humor på hög nivå men det går inte att bädda in filen, så klicka bara på länken till Youtube här.


Antikt..

Man gör en jävla massa fynd hos mormor. Allt från gamla kort på oss som barn, fina möbler som hon vill att man ska börja tinga redan nu (Jag svarar fortfarande: Begravningen ska ordna sig bara kärringen dör först. Och det här är givetvis en skämtsamt sätt mellan mig och mormor att tala om döden).





---


rokoko?

antik
stol

Den stolen passar bra in här hemma tillsammans med min rokokosoffa i samma färg. Kanske lite för mycket men det är mormors möbler och det betyder mycket för mig, så det får bli hur fan det vill.


Folköl och dunka dunka

Nej, vare sig folköl eller dunka dunka. En hederlig kaffe och cigg, lite Dark Dark Dark - Daydreaming.
Så, lite nya pics på en pigg, fräsch och ascool mormor som får hjärtat att sjunga heavymetal: Det dönas! (Ett litet Göteborgs- ord där minsann. Fan ta mig! Vi kompenserar det med: Har du hunni' bunni' hun'.)

 Att jag & syrran fick mormor att göra så här är ju minst sagt spektakulärt vill jag påstå, som känner mormor som pryd. Det har tagit mig tre evigheter att få henne att sluta vara det för en stund och dra till med en jävla till svärordsramsa såsom: Helvetes jävla skit. Till sist sa hon det och fnissade.
En snart 90- årig dam. Det lättade mycket på hjärtat att se henne visa de allra bästa sidorna av sig själv när vi var där sist.

mormor
mormor
Kom igen mormor, du måste ha lite attityd! Säg: Bööööhr!

foto
foto

Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag älskar henne. Det är nästan så att det gör ont.
My role model is still alive.


Ett öga för öga

Jag känner mig.. Fri. Det är nästan som om kroppen håller på med en mental breakthrough. Visst, jag är på vippen att totalt flippa; gå lös; köra en Columbine- variant (Och det här saltar vi maten med!) men samtidigt är det en liten inre befrielse som är på väg. Det känns som att man kan börja leva snart igen. Stressen måste bort. Mantra, yoga? HAHA för att komma i en yogaställning i den ohälsans form jag befinner mig i.
 En liten parantes här om morgonens cykeltur till jobbet där jag antog mig en cykelutmaning med en man i 40-50 års åldern, utan att han var med på det förstås. Vad han cyklade! I shorts, skjorta och en systemkasse på ena sidan styret och rejält på efterkälken cyklar en Bela med full sportmundering; Thights, sportlinne, joggingdojor och BENVÄRMARE men jag bara kippade efter andan medan den här karln cyklade vidare som den jävla Paolo Bettini. Sen lyckades jag ta en liten genväg och hamnade strax bakom den här men vad händer? Han drar i växeln och cyklar ännu fortare. VAD FAN, han har ju SKJORTA PÅ SIG! Man är ingen Bettini i skjorta!
Men tack, gubbjävel, för att du fick mig att kämpa! Så svettig har jag nog aldrig varit.
(Den egentliga parantesen ska sitta i mina kläder under cykelloppet: Att det spelar fan ingen roll hur sportig man än ser ut, det går fan inte bättre för det! Så hädanefter kan jag lika gärna cykla i klänning.)

Nej, jag tänker börja jobba mer med min hobby som amatörfotograf. Jag lägger ner alldeles för lite tid på det. Ett nytt objektiv är jag sugen på men jag vet inte vilket. Vad vill jag fota, vilken effekt vill jag få ut?






Jag fick många bra bilder på syrran men jag vägrar lägga upp fler bilder av "samma serie", så det får bli de här även om de kanske inte var de bästa.


RSS 2.0