Och sorgens dag var kommen..
Det är med en oerhörd sorg att berätta att mormor har gått ur tiden.
Även om det var väntat, så har slutet blivit så definitivt. Borta för all evighet. Det är svårt att ta orden i min mun..
Allt känns så... Konstigt. Personen som jag har känt i hela mitt liv har helt plötsligt gått vidare. Vidare till staden ovan molnen. Till himmelriket.
Bortgången är på gåde gott och ont. Jag ville verkligen slippa se henne lida så. Smärtan, komma till insikt om sitt tillstånd, den önskar man inte ens sin värsta fiende. Samtidigt sörjer jag så innerligt för att den person bakom all denna sjukdom, var en fantastisk människa som alltid funnits där för oss, tagit hand om oss, matat oss. Givit oss sann kärlek. En person så god att lämna en chokladask till bredbäraren varje jul. Den person som in i det sista kämpade för att sticka färdigt ännu ett par av sina välkända sockar och giva dem till någon som så önskade erhålla ett par.
Det känns tomt, något så fruktansvärt. Det kommer att bli många tårar som ska cirkulera i detta ansikte. Må så vara. "Sorg är kärlek som blivit över" som Therese sa.
Nu är det minnena som får leva vidare.
Vila i frid, mormor <3
Kommentarer
Postat av: Syster
Jag som precis hade sminkat färdigt mig och använt slut på all foundation.
Älskade älskade mormor!
För evigt älskad, för evigt saknad<3
Postat av: Maddis
Jag beklagar så hemskt mycket och hoppas och tror att hon har det bättre där hon är nu. Kram!
Postat av: Zombie
Jag beklagar sorgen. Ord räcker aldrig för att liksom hjälpa, men ja. Krama om varandra. Skickar en rymdkram till dig.
Postat av: Anders
Döden är en del av livet, men ja, vad säger man? Stor tröstkram.
Trackback
