Bjurslätts lilla kråka..

.. Skulle ut och åka..
 
Det är inte jätteroligt att sitta vid datorn nu när jag måste hålla den handikappade benet rakt ut. Därför låter jag helst bli det och därav den uteblivna kommunikationen. Jag håller mig dock uppdaterad om den övriga internetvärlden med telefonen men som känt totalt avskyr jag att skriva med den. Särskilt om jag ska skriva något längre. Det betyder att all respons kan ha en viss fördröjning med sig och det får man ha överseende med.
 
Just nu är min kära mor här och tar hand om mig. Hittills har hon lyckats pricka in alla hushållssysslor på bara två dagar och om två dagar åker hon hem igen. Buhu. Jag får låta bli att ha kläder på mig här hemma för att inte riskera att skita ner något. För tvätta, det är jag inte kapabel att göra just nu.
 Det är inte så att jag inte går utanför dörren bara för att jag hoppar på kryckor men det är jobbigt att hoppa kråka. Om inte för det ben som just nu får kompensera det andra som jag liksom gömmer bakom ryggen hela tiden, utan också för de här taniga jävla armarnas skull. Pappa tycker att jag ska vara glad, då jag faktiskt tränar armarna genom att hoppa på kryckor. Vill du hoppa på kryckor så kan vi ordna det, har jag lust att svara tillbaka när jag får känna på den träningsvärk som uppstår av balett alá Bela. 
 
Den 6:e februari ska jag ta bort gipset. Känns som en evighet. Tur att Andreas är här och avlöser mamma när hon har åkt hem.

Kommentarer
Postat av: BabyStrange

Ja, att dra iväg lite längre tid vore fan inte så tokigt. Blev lite kär i LA.

Haha, när jag har mer distans till allt kanske jag berättar vem han är! :D

Usch fy fan för kryckor, så himla jobbigt. Kan inte ens tänka mig hur det är så här års dessutom! Hoppas du blir hel snart!

Svar: Sv: Jag gnider händer av förväntan :D I wooooon't tell aaaaaaaaaaanyone!
Jag fattar att du fann kärleken. Det man har sett på tv är nog kärlek. IRL kan jag inte ens föreställa mig hur det känns.
Men du har peppat mig att börja spara, så att jag också får leva loppan lite!
belaland.se

2013-01-17 @ 11:34:06
URL: http://poetsaredepressed.blogspot.com/
Postat av: Miss Anthropia

Att hoppa runt på kryckor är fan varken kul eller lätt. Usch! Kommer i håg att jag var ganska stöddig när jag stukade min ankel och trodde det skulle vara piece of cake att ta mig fram med kryckor. Not. Muskler du inte tror finns dyker upp och gör ditt liv ännu mer miserabelt. Krya på dig :)

Svar: sv: Muskler jag inte visste om har jag fått känna på! Någonstans runt armarna sitter några men de största sitter fan runt sätesmusklerna. Snart kan jag inte gå alls! ;/Varför är man alltid så jävla oödmjuk och tror att livet är en dans på rosor? Hela den här veckan har varit en dans på röven.
Jag kommer nog att uppskatta mina två friska ben sen när gipset väl är borta. Man är alldeles för bortskämd och otacksam egentligen.

Hur funkade mascaran förresten? Har liksom väntat på en recension :)
belaland.se

2013-01-19 @ 14:16:55
URL: http://missanthropia.blogg.se
Postat av: Miss Anthropia

Har äntligen fixat recensionen nu ;) Hade svårigheter med att få bra nog bilder på grund av ljusbrist. Fick bli lite förbättringar med photoshop som jag inte riktigt vet hjälpte ändå... Jaja.

Det är först när man blir sjuk man förstår hur lycklig man borde vara över sin hälsa man tar så för givet varje dag. Man behöver nog lite "uppvaknande" ibland för att inte bli för upphängd i sina löjliga i-lands problem. Jag uppskattar i alla fall mina ben mer nu som jag vet hur svårt det är i vardagen när don inte riktigt funkar som man vill :)

2013-01-21 @ 12:10:06
URL: http://www.missanthropia.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0